Yin & Yang

Jag har varit arg i flera dagar nu. Allt började med ett par olika situationer när jag ansåg mig illa behandlad, eller kalla det felaktigt tillrättavisad.

Helt plötsligt insåg jag att jag tappat min balans, som är hela grunden till välmående. Jag har fastnat i den ena vågskålen.

Varför är det då så lätt att fastna i känslan av just dessa tillrättavisanden? Rätt eller fel spelar liksom ingen roll när det är jag som lever kvar i det!

Må hända är den andra personen en idiot, men hjälper det mig på något sätt? Men att tänka på den gör mig till en!

Så nu flyttar jag medvetet mitt fokus från det negativa, till det positiva! Helt utan att döma!! Och jag vet att det positiva kanske inte förökar sig lika lätt alla gånger som de negativa. Men de tar kraften från det och lägger den på något så mycket mer givande. Mitt eget välmående!
____________________

I've been angry for several days now. It all started with a couple of different situations when I considered myself badly treated, or call it wrongly reprimanded.

And then I realized that I had lost my balance, which is the fundamental basis of well-being. I'm stuck in one of the scales.

Why then is it so easy to get caught up in the feeling of just these reprimands? Right or wrong does not matter when it's me who lives in it!

Maybe the other person is an idiot, but does that help me in any way? Thinking about it just makes me one!

So now I consciously shift my focus from the negative, to the positive! All without judging!! And I know that the positive may not multiply as easily as the negative. But it takes the power from it and it is put on something so much more rewarding. My own well-being!