De små sakerna

Jag tänker på minnen kan påverka oss.

Ett och samma minne kan en dag få oss att skratta, men nästa dag får samma minne tårarna att rinna.

Är det inte konstigt hur saker kan landa på ena eller andra sättet i våra tankar. Och det handlar inte om positivt eller negativt.

Jag tror att det handlar om hur mottaglig man är för saknad i den enskilda stunden. Hur ensam man känner sig.

För ensamhet är känsla som många av oss själva får att växa. Och som oftast inte allt är så stor och svart som den kan verka.

Jag tror att allt handlar om värmen i de små sakerna, de subtila ögonblicken. Precis de som egentligen är gigantiskt stora!

Och att vi påverkas är bara ett bevis på hur stora dessa ögonblick verkligen är.
____________________

It is strange how memories can affect us.

One and the same memory can one day make us laugh, but the next day the same memory makes the tears flow.

Isn’t strange how things can land in one way or another in our thoughts. And it's not about positive or negative.

I think it's about how receptive one is to the feeling of missing in the individual moment. And how lonely that makes you feel.

Loneliness is a feeling that many of us get to grow. And usually it is not as big and black as it may seem.

I think it's all about the warmth of the little things, the subtle moments. Just the ones that are really gigantic!

And just that we are affected is just proof of how great these moments really are.