Tystnad

Det finns så många olika sorters tystnad. Viss är en blessing och annan kan vara en förbannelse. Är inte det konstigt att samma sak kan beskrivas så olika?

Jag trivs i tystnad. Det vill säga om man använder den rätt. Den ger det lugn som jag behöver för återkoppling. Den ger svar och den gör att man uppfattar väldigt små saker som kan ha en väldigt stor betydelse. För mig är det allt som oftast just dessa väldigt små saker, tecken eller energiskiftningar som får pusslet att falla på plats. Det som gör att bilden helt plötsligt bara blir helt glasklar. Att man bara vet. Utan tystnaden vart hade vi hamnat då?
____________________

There are so many different kinds of silence. Some are a blessing and some may be a curse. Isn’t it strange that the same thing can be described so differently?

I thrive in silence. That is, if you use it wisely. It provides the peace of mind I need. It gives answers and it makes me perceive very small things that can have a very big meaning. For me, it is most often just these very small things, signs or energy shifts that make the puzzle fall into place. Which means that the image suddenly just becomes completely crystal clear. When you only know. Without the silence, where would we end up?