Att leva autentiskt

Att verkligen leva autentiskt kan låta härligt och det är det. Man bör bara förbereda sig på vad det innebär för en själv.

Ja, jag känner mina känslor och jag tillåter mig att känna färdigt. Att låta känslan bestämma takten.

Det är ju bara det att det gäller alla känslor, även de som inte är behagliga. Men att våga öppna den dörren släpper in ljus även i de mörkaste av vrår och när ljuset når dit blir det ju oftast klart att det var skuggorna som var det skrämmande. Ett litet, litet skav, kan ur en viss vinkel skapa gigantiska skuggor. Men inte om ljuset träffar direkt.

Det är ju en del i att släppa alla masker fast jag faktiskt har dem för att de hjälp mig en gång.

Det är en verkligt fin bild och för mig består autensitet av mycket ljus. Ljus från alla håll!
____________________

Truly living authentically may sound lovely and it is. One should only prepare for what it means for oneself.

Yes, I feel my feelings and I allow myself to feel all of it. Letting the feeling determine the pace.

It's just that it applies to all feelings, even those that are not pleasant. But daring to open that door lets light into even the darkest of nooks and crannies, and when the light reaches there, it usually becomes clear that it was the shadows that were the scariest. A small, small scratch, from a certain angle, can create gigantic shadows. But not if the light hits directly.

It's part of letting go of all the masks, even though I actually have them because they helped me once.

It's a really nice picture and for me authenticity consists of a lot of light. Light from all sides!