Hävda sig
Är det viktigt att ha rätt? Och för vem är det viktigt?
Jag har stångat mig blodig många gånger och bara skadats av det själv.
Men varför är det så svårt att välja den stilla fridfulla vägen?
Jag har tänkt mycket på det. Jag tror att det handlar om tidiga mönster som visat att det enda sättet att synas är att slåss. Kanske inte nödvändigtvis fysiskt, men att ha rätt. Att hävda sig. Och då blir det ju helt hopplöst att släppa.
Och ändå är det den ända rätta vägen. Jag tror ju inte att det finns rätt och fel på den nivån. Jag tror att alla rätt och fel som finns kommer visa sig med tiden. Men man kan inte skynda på förloppet. Det är så mycket mer kraft i att välja att gå vidare från en högre ståndpunkt.
____________________
Is it important to be right? And for whom is it important?
I have stabbed myself bloody many times and only been injured by it myself.
But why is it so difficult to choose the quiet peaceful path?
I've thought about it a lot. I think it's about early patterns that showed that the only way to be seen is to fight. Maybe not necessarily physically, but to be right. To assert oneself. And then it becomes completely hopeless to let go.
And yet it is the only right way. I do not think there is right and wrong at that level. I believe that all the right and wrong that exists will show up with time. But you can not speed up the process. There is so much more power in choosing to move on from a higher perspective.